Miljö

Övervakning av utsläpp och avfallskvalitet är centrala i miljöverksamheten

Utgångspunkten för bolagets verksamhet är att följa bestämmelserna i miljötillståndet. ”I miljötillståndet ges många riktlinjer bl.a. för kontroll av bränsle, utsläpp och restprodukter samt för uppföljning av miljöns tillstånd. Det är främst dessa saker som jag koncentrerar mig på i mitt arbete”, berättar miljöchefen Tanja Västi på Westenergy.

Granskningen av avfallskvaliteten ger oss viktig information om hur sorteringen fungerar.

Riktlinjerna i miljötillståndet har en väsentlig koppling till de bränslen som används. Eftersom det i anläggningen utvinns källsorterat samhällsavfall som jämfört med andra bränslen inom energiproduktionen har stora variationer i konsistensen, är det extra viktigt med kvalitetskontroll. ”Vårt mål är att årligen granska 100 lass. Även om de representerar en bråkdel av alla lass som tas emot vid anläggningen, erbjuder de oss viktig information om hur sorteringen fungerar. Granskningarna har visat att andelen metallavfall och farligt avfall har hållits på ungefär samma nivå medan andelen bygg- och rivningsavfall varit på uppåtgående sedan förbudet att deponera organiskt avfall trädde i kraft år 2016. Bygg- och rivningsavfall lämpar sig inte för återvinning, vilket gör att det tyvärr ofta blir kvar vid energiåtervinningsanläggningarna. Man kan inte heller använda det för utvinning av energi, eftersom isoleringsull, betong och tegelstenar inte kan förbrännas medan PVC-plast och gips i förbränningsprocessen blir sura föroreningar”, förklarar Västi.

Sura föroreningar, det vill säga klorider och svavelföreningar i rökgasen kan effektivt renas med hjälp av den nya rökgasskrubbern, men på lång sikt orsakar de korrosion i pannans rörsystem, som blir dyrt och tidskrävande att byta ut. Dessutom finns det en risk för att fel slags bränsle kan försvaga askans duglighet för återanvändning. Därför ska det också framöver vara viktigt med kvalitetskontroll av bränsle.

Efter ibruktagandet av rökgasskrubbern omfattar kontrollerna även kondensvattnet från värmeväxlaren. För kondensvattnet har hårda kriterier fastställts såväl i anläggningens miljötillstånd som i avtalet med Korsholms kommun om avloppsvatten. De första proven som togs av kondensvattnet påvisade att reningseffekten är på en hög nivå. ”Vi ligger långt under gränsvärden och delvis har föroreningshalterna varit så låga att man inte ens med de mest pricksäkra mätningsinstrument kan mäta ett exakt resultat”, berömmer Västi. Det renade kondensvattnet återanvänds i anläggningens egna processer. Nya användningsändamål håller på att kartläggas för att man i framtiden ännu mer effektivt ska kunna utnyttja kondensvattnet.

Vi strävar efter att optimera anläggningens verksamhet så att dess inverkan på miljön är så liten som möjlig.

Bakom beslutet om ibruktagande av rökgasskrubbern fanns medvetenhet om att utsläppsnormerna på sikt stramas åt. Det visade sig att tidpunkten för ibruktagandet av skrubbern var exakt rätt då det så kallade BREF-dokumentet för avfallsbehandling (Reference Document on Best Available Techniques) blev klart i slutet av 2019. I dokumentet definieras bästa praxis och gränsvärden för rökgasutsläppen inom avfallshanteringsanläggningarna i EU-länderna. Det visar att utsläppsgränserna inom snar framtid kommer att bli strängare just för de sura föroreningarnas del, men dokumentet innehåller också nya bestämmelser om till exempel mätningar och mätinstrumentens funktionalitet. ”Vi är verksamma i en bransch som berörs av tämligen hårda miljöbestämmelser. I vår verksamhet följer vi branschens miljöförordningar och -bestämmelser samt strävar efter att optimera anläggningens verksamhet så att dess inverkan på miljön är så liten som möjlig. Under år 2020 strävar vi efter att utreda vilket sätt för tillvaratagande av koldioxid som skulle vara förnuftigast att ta i bruk på Westenergy”, säger Västi.

WE-vuosikertomus_2019_Ympäristö_1

Aska blir jordbyggnadsmaterial och råvara för betongprodukter

 

På Westenergy uppstår årligen cirka 30 000–35 000 ton bottenslagg som består av aska och metaller och som kan återanvändas nästan hundraprocentigt. Under år 2019 levererades cirka 31 000 ton bottenslagg för vidare behandling.

De största metallstyckena separeras från askan redan på Westenergys anläggning och förs vidare till återvinning. Efter det levereras askan till Ilmola, där den bereds för nyttoanvändning av Lakeuden Etappi Oy och Suomen Erityisjäte Oy. Innan förbehandlingen föråldras bottenslaggen för att sänka dess pH-värde. I bottenslaggen analyseras också andelen organiskt kol, vilket ger en indikation på förbränningens effektivitet. Sedan behandlas bottenslaggen med en avancerad ADR-torrsepareringsteknik, varefter de separerade metallerna återvinns och den stenliknande mineralfraktionen, eller konstgjorda stenmaterialet, tas tillvara för återanvändning.

Det konstgjorda stenmaterialet ersätter naturmaterial såsom sand och grus i jordbyggnadsobjekt och vid tillverkning av betongprodukter.

Det konstgjorda stenmaterialet används som råvara för att ersätta naturmaterial såsom sand och grus i betongprodukter och som jordbyggnadsmaterial. Under år 2019 produktifierades bottenslaggen till ett CE-märkt konstgjort stenmaterial med namnet Scanwas 0/32. Materialet kan utnyttjas till exempel i de olika fördelningsskikt vid byggande av vägar och planer.

Under år 2019 utnyttjades bottenslagg från Westenergy vid grundläggandet av återvinningsstationen Seinäjoki-Nurmo 2020 som ägs av Lakeuden Etappi samt i materialbanken Pirttikorpi som ägs av staden Seinäjoki.

Återanvändning av aska minskar miljöbelastningen

Återanvändning av aska är ett av de mest representativa exemplen på cirkulär ekonomi, då restprodukten från en produktionsprocess blir råvara för nya produktionsprocesser. Sådan nyttoanvändning minskar även miljöbelastningen, eftersom användning av konstgjort material ersätter användningen av naturens icke-förnybara råvaror och täktverksamhet när det gäller bland annat sand och grus; dessutom orsakar återvinning av metaller betydligt mindre utsläpp och miljöbelastning än malmbrytning och förädling av metaller.

WE-vuosikertomus_2019_Ympäristö_2

Kontinuerliga rökgasmätningar

Obs!
1 mg = 1 milligram = en tusendel av ett gram eller 0,001 gram
1 µg = 1 mikrogram = en miljondel av ett gram eller 0,000001 gram
1 ng = 1 nanogram = en miljarddel av ett gram eller 0,000000001 gram

rökgasernas utsläppshalter 2019

partiklar 2019

TOC (totalt organiskt kol) 2019

HCI (saltsyra)

SO2 (svaveldioxid) 2019

NOx (kväveoxider) 2019

CO (kolmonoxid) 2019

HF (fluorväten) 2019

NH2 (ammoniak) 2019

Hg (kvicksilver) 2019

Engångsmättningar

Cd + Tl (kadmium och tallium) 2019

tungmetaller 2019

dioksiner och furaner 2019

kemikalieförbrukning 2019

årliga utsläpp 2019